I am Yeedi

Fram tills att jag gick andra året i lekis (vi ute på landet fick göra det, det ansågs att vi kanske inte träffade tillräkligt många barn annars) så var jag nöjd med att vara tomte eller tärna. Men andra året på lekis skulle de två längsta gå längst fram och då skulle vi absolut vara lucior. Jag var näst längst.
De andra fick välja själva vad de ville vara, så så här såg det ut, först jag och min något längre kompis, som lucior, därefter ….. lucia, på lucia, på lucia och EN tärna. Killarna var tomtar och stjärngossar. Alltså precis som det brukar se ur i var och varannan svensk förskola den 13 december varje år. Men av någon anledning så var det det året som jag insåg att det viktigaste i luciatåget var lucian och DET ville jag vara!

Men väl efter den gången blev det aldrig mer.
Av någon konstig anledning blev det fler än en gång som vår klass skulle rösta fram en lucia. Jag var näst längst hade långt MÖRKT hår och var inte helt populär, så gissa vem som vann? Den där andra tjejen från lekis, hon var alltid en gnutta längre än mig och hade BLONT hår. Håret var väldigt viktigt.
Varje gång vi röstade förlorade jag alltid med EN röst! Väldigt konstigt egentligen, men jag tror att det var tre gånger som jag förlorade med EN röst. Varje gång som vi skulle lussa så sa flera av mina klasskompisar att nästa år… DÅ skulle de rösta på mig, så när året hade gått och det var dags att rösta var jag lugn, DEN HÄR GÅNGEN, så förlorade jag igen…

När jag kom upp i högstadiet var jag inte ens bland de utvalda till luciatåget.

Första året i gymnasiet fick alla som ville vara med, vi var en väldigt liten skola. Självklart ville jag vara med och självklart var det en tjej med långt blont hår som blev tillfrågad att vara lucia. Hon sa dock att hon tyckte att det var fint med en mörkhårig lucia och menade mig!!!! Jag blev alldeles varm i hela kroppen och tänkte NU, ÄNTLIGEN! Men fritidsledaren som hade valt den blonda tjejen höll inte med och bara muttrade lite, så det blev den blonda tjejen.
Nu var det inga killar som hade ställt upp, så vem skulle kunna ställa upp som stjärngosse? JAG! Förståss! Då skulle jag ju vara ensam om något!
Först undrade de om jag VERKLIGEN ville vara det och tja det gick väl bra? Sedan accepterade de det, ett tag, för att dagarna innan börja tjata om det igen! Men vid det laget var det ju bestämt!
Vad ingen hade berättat var att nu hade det kommit några stora starka skogsbrukskillar som gärna kunde tänka sig vara stjärngossar. Så istället för att stå som ensam stjärngosse och verka helt normal, stod jag plötsligt i luciatåget som en liten fånig kvinnlig stjärngosse, bredvid några stora snygga och MYCKET manliga stjärngossar och INGEN tyckte jag var ett dugg normal.

Så här i efterhand kan jag se det som ett inlägg i genusdebatten, men just då var det BARA pinsamt!

Men här kommer ytterligare ett inlägg i genusdebatten, ett som jag inte alls tycker är pinsamt, just nu..
FLER MANLIGA LUCIOR! OCH FLER ÄLDRE LUCIOR, TÄRNOR, STJÄRNORGOSSAR, TOMTENISSAR OCH PEPPARKAKSGUBBAR OCH GUMMOR!

Kan lucian vara ljushårig, så kan hon ju vara man! Och från början var det inte ens Lucia vi firade, utan vi undvek Lucifer!